Kommunikation är en grundläggande del av våra liv. Vi kommunicerar för att dela med oss av information, bygga relationer, beröra och övertyga. Ett företags eller organisations kommunikation består av allt från reklamkampanjer, hemsida, sociala media och kundservice till rapporter och interna presentationer. Även om vi kanske inte tänker på det är kommunikation en del av jobbet för de flesta av oss.
Om vi inte reflekterar över vad och hur vi kommunicerar är det lätt att vi omedvetet är med och återskapar stereotyper och begränsande normer som råder i samhället, i stället för att bidra till att bryta dem. Ord och bild har stor makt över oss och skapar idéer om vad det innebär att vara normal eller att inte passa in. Vad och hur vi kommunicerar påverkar mottagarens världsbild, självbild och i förlängningen även ambitioner och livsval.
Kommunikation kan spegla verkligheten, men den kan också vara med och omforma verkligheten. I vissa fall är vår kommunikation inte representativ för hur samhället ser ut – exempelvis är personer med öst- eller sydasiatiskt ursprung underrepresenterade i svensk reklam*. Om vår kommunikation inte är representativ för människorna i samhället – eller för vår målgrupp – har vi inte lyckats spegla mottagarens verklighet.
I andra fall lyckas vi spegla verkligheten, men det är en verklighet som är begränsande för vissa grupper i samhället. Exempelvis porträtteras kvinnor mycket oftare än män i sammanhang nära familjen**, vilket är en spegling av fördelningen av föräldraledighet mellan kvinnor och män. Den verkligheten begränsar dock möjligheterna för män att bygga en djup relation med sina barn och för kvinnor att ha lika hög lön som män. I de fallen kan vi använda kommunikation för att omforma verkligheten, genom att exempelvis visa upp en större bredd av vilka som är närvarande föräldrar.
Vilka konkreta steg kan man då ta för att skapa inkluderande kommunikation? Maria Erlansson på Includer har sammanställt en lista över aspekter att jobba med.
5 tips för inkluderande kommunikation:
-
Jobba inifrån och ut
Börja med dig själv – tillhör du normen eller inte, vilka normfördelar har du och vilken kunskap behöver du för att förstå hur det är för personer som inte har samma bakgrund, identitet eller grupptillhörighet som du? Och på organisationsnivå, hur ser det ut med mångfald och inkludering bland medarbetare? Speglar ni de målgrupper ni försöker nå, har ni de erfarenheter och perspektiv som behövs för att möta målgruppens behov? Se till att du och dina kollegor har tillräckligt med kunskap och medvetenhet kring normer, undermedvetna preferenser och stereotyper för att medvetandegöra val ni behöver undvika.
-
Säkerställ tillgängligheten
Att budskapet du vill kommunicera över huvud taget når mottagaren är en grundförutsättning för kommunikation. Gör en översyn av hur tillgänglig er kommunikation är exempelvis för personer med hörsel- eller synnedsättning eller kognitiv funktionsnedsättning. Fundera också över om ni kan tillhandahålla information på lättläst svenska respektive på engelska.
-
Välj rätt kanaler
Se över vilka kanaler ni använder idag – når ni hela mångfalden i er målgrupp genom dem? Behöver ni lära er mer om medieanvändning för en större mångfald av personer för att få större räckvidd?
-
Undersök representationen
Vilka porträtteras i er kommunikation? Utgå från de sju diskrimineringsgrunderna och lägg efter behov till aspekter som är relevanta för er verksamhet, som exempelvis klasstillhörighet eller personer med olika kroppsform. Undersök hur stor andel av personer från respektive grupp som finns representerade i er kommunikation och om det speglar sammansättningen i samhället i stort.
-
Utmana er gestaltning
Hur porträtteras personer i er kommunikation? Analysera om er kommunikation återskapar stereotyper och begränsande normer. Varje diskrimineringsgrund är associerad med stereotyper om hur personer med den identiteten eller grupptillhörigheten är. Undersök om ni bidrar till att förstärka de stereotyperna, exempelvis om ni är med och cementerar könsroller genom att gestalta kvinnor som passiva och män som aktiva? Eller om exempelvis personer med synliga funktionsnedsättningar bara är med i sammanhang som handlar om just funktionsnedsättningar, så att de enbart används som representanter för den delen av sin identitet?
** Källa: Rättvisaren 2020 – Mediekompaniet och Kantar Sifo
Vill din organisation utveckla ert kommunikationsarbete?
Läs mer om Includers utbildning i inkluderande kommunikation!